onsdag 10 januari 2018

Ålder är verkligen bara en siffra!

I torsdags blev vi tillfrågade av våra nya vänner från Öckerö om vi ville följa med till Benidorm Palace för en galamiddag och show. Vi hade pratat om det tidigare, men då sagt att vi inte skulle gå. Säkert bara dyrt och fjolligt. Efter en snabb överläggning mellan fyra ögon, så sa vi att vi är på. Vi skulle inte ångra oss! Här är vi allihop....


Riktigt bra mat och full fart på scenen från kl. 20 - 01:30. Håll i hatten! Vi fick inte fota själva, så här kommer två "lånade" bilder....



Många av våra nära och kära därhemma har haft funderingar över att vi bara umgås med folk som är i pensionsåldern och äldre. "Ni blir ju gamla i förtid ju!" Nä, skulle inte tro det! De flesta av våra campingvänner är mellan 65 - 80 år och många har någon form av krämpa eller sjukdom. Däremot så är det inget som helst fel på livsglädjen.

Dagen efter showen så var det premiär för oss i Boulevärlden. Samma goa vänner som vi såg showen med på Benidorm Palace undrade om vi ville vara med och spela. Vi berättade att vi hade ett bocciaset, men se plastklot fick man inte ha. Vi fick helt enkelt låna klot av de andra. Kul att få lära sig de riktiga reglerna....


Under tiden vi spelade så dök det upp ett norskt par, som tydligen hade stått här på campingen i många år och kände de flesta i sällskapet. Simsalabim så var vi inbjudna till ett champagneparty hos norrmännen. Vilka sköna människor!

Dessvärre så började Bosse känna sig lite krasslig, så vi fick helt enkelt tacka för oss och gå hem. Visade sig vara en rejäl förkylning med bihåleinflammation som var på väg. Bara att bädda ner gubben och ta det lugnt.

Nu har vi legat lågt i några dagar och Bosse är på bättringsvägen. Flera av våra vänner har hört av sig och tittat förbi för att höra hur Bosse mår. Man blir nästan rörd över hur de bryr sig fast de själva kanske inte mår så himla bra med tanke på diverse ålderskrämpor. Men som sagt livsgnistan är det inget som helst fel på! Sådana människor görs inte längre!

Idag blev vi riktigt överraskade när vi satt i förtältet och slappade. Lena och Bosse, som vi träffade innan jul här på campingen, hade kommit tillbaka efter sin resa ner till Gibraltar. "Vi har kommit hem igen!", som de uttryckte sig. Ska bli kul att hänga lite med dem igen och få höra hur de har haft det.

Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att Bosse kryar på sig. Just nu ligger han och sussar på söta örat, så det blir återigen en lugn hemmakväll. Faktiskt så tror jag att det är precis vad vi båda behöver just nu. Vi orkar inte hålla samma tempo som "gamlingarna"!

0 kommentarer:

Skicka en kommentar