onsdag 3 januari 2018

Prospero año nuevo

På juldagen och annandagen tog vi det bara lugnt och slappade i solen på campingen. På onsdagen hade vi ledsnat på att bara ligga still, så vi gick en rask promenad längs den smalspåriga järnvägen i riktning mot gamla stan och järnvägsstationen. Vi försöker alltid hitta nya vägar.

När vi sedan vände ner på gatan mot Ponientestranden, så hittade vi helt oväntat ett belgiskt ölcafé - Stamcafé Mario. Vilken lycka för oss ölnördar! Ölutbudet på de flesta barer och restauranger här handlar mestadels om slätstruken ljus lager. Dubbel lycka när vi sedan såg att den belgiska ölen kostade endast några kronor över vad den kostar hemma på bolaget och då satt vi ändå på en bar och blev serverade....



Träningspasset avklarat....


När vi kom hem till campingen så hade tomten vid entrén säckat ihop....


På torsdagen kände vi oss redo för en ny promenad och gick då åt andra hållet, mot Albir. En käck liten promenad på 5,5 km i enkel riktning. Det blåste och solen gick i moln, så vad kan då smaka bättre än en Irish Coffe på ett mysigt litet ställe längs strandpromenaden....



I horisonten lockade oss den vita klippan i Calpe. Dit ska vi ta oss någon gång och vandra....


Följande dagar fram till nyårsafton tog vi det mestadels bara lugnt för att ladda batterierna inför nyårsafton. På torsdagskvällen innan nyår gick vi ändå ut på en bra restaurang i Torreta, Paradiso, tillsammans med två av våra svenska vänner på Campingen. God mat, dryck och mycket skratt, som det ofta blir med campingfolket här. Kort och gott en härlig kväll med Janne och Anita från Öckerö.

Nyårsaftonen blev en väldigt lyckad tillställning. Vi firade tillsammans med ett tjugotal svenskar från campingarna runtomkring på en välbesökt och populär kinakrog i närheten, Mandarin. Buffé med både färsk hummer, allsköns skaldjur, traditionell kinamat, desserter och all form av alkohol du kan önska dig....


Det var toppenmat, skumpa, bra musik och dans fram till tolvslaget. Jag skulle kunna visa ett antal roliga videos från dansgolvet, men jag tror faktiskt att jag avstår. Vi hade i alla fall väldigt kul, om jag säger så. Hela kalaset med ALLT inkluderat kostade 45 EUR/person, vilket är väldigt billigt för en nyårskväll.

Nyårsdagen hade vi ingen lust att göra någon egen mat, så vi tog oss upp på restauranggatan i Torreta och slabbade i oss en väldigt fettdrypande brunch. Efter det gick vi ner till standpromenaden för att få en kaffe och cognac i solskenet....


Bosse tyckte det var väldigt kul att det hängde en haj ovanför mitt huvud. Vet inte vad han syftade på riktigt. Tydligen ser jag ut som en haj när jag ligger på rygg och snarkar på nätterna. Bosse ligger lite på minus efter det....


Idag bestämde vi oss för att ta cyklarna till La Cala, som ligger en halvtimmes cykelväg från oss. Där ställde vi cyklarna och tog oss upp på vandringsleden över berget fram till stranden vid Torres. Många fina vyer efter vägen och toppenfint väder med ca. 24 grader i skuggan....


I havsviken nedanför oss fanns en nudiststrand, men vi behöll kläderna på och vandrade vidare....


Ska inte plåga er med en massa bilder på hav och himmel. Däremot så hittade vi ett mandelträd som hade börjat blomma och det doftade helt underbart. Lite dålig skärpa, men jag tror budskapet går fram ändå, VÅÅR....


När vi kom fram till stranden vid Torres, så käkade vi lunch på den nya campingen som ligger där....


Efter en timmes välbehövlig vila, så var det bara att ta våra stumma ben och vandra hela vägen hem igen. Den här gången tog vi lite andra stigar, som var lite mer krävande och som ledde oss fram till lite andra vyer.

På ett ställe kändes det direkt att vi hade kommit lite på avvägar. Vi kunde se ett antal bilar parkerade med bara ensamma män. På ett ställe stod en man i badrock lutad mot en klippa och snart kunde man se ett annat manshuvud dyka upp över klippkanten framför honom. Ooops förlåt att vi störde!

Raskt och lite lätt generade vandrade vi vidare för att senare hamna på bergskullen precis innan byn La Cala, där vi hade ställt våra cyklar. Branta trappor ledde oss vidare upp till det restaurerade vakttornet från runt 1530-talet....



Med en något skakig video så ska jag försöka att återge den helt underbara utsikten....


På darriga ben, så var det bara att sätta sig på cyklarna sen och trampa den backiga vägen hem. Det blev totalt en timmes cykling i kombo med tre timmars svetting vandring över berget mellan La Cala och Torres. Härlig dag!


0 kommentarer:

Skicka en kommentar