söndag 29 april 2018

Ettlingen, Grünberg och Seesen

Från härliga Belfort i Frankrike, så for vi vidare in i Tyskland och hamnade på en gratis ställplats i Ettlingen, straxt söder om Karlsruhe. Där tog vi en härlig kvällspromenad i en skirt grönskande bokskog längs med en liten kanal....



Äppelträden i full blom....


.... och trädstammarna klädda i murgröna....


Ivriga att komma vidare, så letade vi fram nästa ställplats i Grünberg, mellan Frankfurt och Kassel. Jättemysig liten by med korsvirkeshus, kullerstensgator och blomstrande uteserveringar....


Vi hade dessutom turen att snubbla över en madrassaffär, som hade lagerrensning. Vi har under vår resa mer och mer insett att vi behöver nya och bättre madrasser. Ständigt öm i nacke och rygg är ju inget vidare, så vi slog till på varsin härlig madrass till bra pris.

Butiksbiträdet undrade om vi skulle komma med bilen till affären för att hämta madrasserna, men vi hävdade sturskt att vi nog skulle orka bära hem dem ändå och så blev det. Varsin madrass under armen helt enkelt!

På vägen till husbilen så passerade vi en liten butik, som annonserade på rutorna att de sålde erotiska saker. Bosse tyckte att vi skulle gå in med våra madrasser under armen och fråga om de hade något intressant att sälja till oss, men jag fegade ur. Vi fnissade hela vägen hem över hur knasigt det hade varit.

Redan nästa morgon fortsatte vi vår färd norrut. Tanken var att vi skulle stanna på en parkering vid en liten sjö i Göttingen, men pga ett cykellopp så var alla vägar retligt nog avstängda i den riktningen vi skulle. Hur vi än försökte att runda avspärrningarna, så hamnade vi alltid i någon form av återvändsgränd. Bara att åka vidare.

Den här gången så tog vi sikte på en gratis ställplats i utkanten av Seesen. Solen sken och det var skönt i luften, så vi packade picnicfilten och lite förplägnad och tog oss till en härlig park i närheten. Tänk hur enkelt livet kan vara!

Vi hade sett redan tidigt på dagen att det var någon form av byfest i Seesen, så vi kammade till oss och gick de ca. 2,5 km in till centrum. Detta för att bara konstatera att festen redan var över. Sen fanns det ju givetvis flera uteserveringar öppna, där vi kunde sitta och njuta av var sin Weissbier i de sista solstrålarna.

Med betoning på sista solstrålarna, så verkade åskmolnen dra ihop sig i horisonten. Bara att bege oss hemåt med stora steg. Naturligtvis så sprang vi ju på en liten mysig bybar på vägen och lovade att vi bara skulle ta den där sista, men ack så goda ölen innan regnet skulle hinna ifatt oss....



Vid bardisken satt en äldre man, som var väldigt pratsjuk. Han hade själv åkt runt i Europa i husbil i många år och var därför väldigt intresserad av att höra om vår resa. Självklart blev vi kvar någon timme. Regnet hade redan börjat ösa ner utanför och vi tyckte att det var en bra ide att sitta kvar tills det värsta hade gått över.

Trodde vi ja! Har väl aldrig blivit så rejält dyngsur i ett regn, ända in på underkläderna. Så här blöta var vi när vi äntligen kom hem till husbilen....


Regnet smattrade mot husbilstaket hela natten och några åskknallar kom det också. I morgon far vi vidare.

torsdag 26 april 2018

Belfort

En lång paus sen sist pga strul med uppkoppling, men nu så kör vi vidare från dagarna i Belfort, Frankrike....

Jo visst, vädret blev helt underbart och vi packade picnic-korgen nästa dag för att ge oss iväg till den stora fästningen i Belfort igen....


Verkligen intressant och vacker plats. Inte minst utsikten....




På kvällen skulle vi återigen försöka ge det "franska köket" en chans. Vi gick ner till en liten restaurang på torget i gamla stan med bra omdömen på TripAdvisor. Vi blev lite besvikna - en helt vanlig pepparstek med pommes, inget speciellt alls.

Nästa dag skulle vi gå iväg för att handla lite mat. Det första vi upptäckte var att någon hade stulit vår maskot - grodan. Vi blev både arga och ledsna. Den lille krabaten hade ju följt med oss länge nu. Må karma drabba den skyldige!....


På väg till affären beundrade jag alla maffiga magnoliaträd, som nästintill hade blommat över. Vi gick i ett rosa hav av fällda kronblad. Dessvärre så upptäckte jag efter några steg att det inte endast var magnoliablad jag hade trampat i. Hundskit på sandalen! Den här dagen hade ju inte precis börjat bra....


.... och inte slutade den på topp heller, i alla fall inte för Bosse. När han stod i duschen i husbilen, så tappade han schampoflaskan så att den studsade tillbaka upp och slog hål på läppen. Vi som var så glada över att ha klarat fredagen den 13:de så galant utan missöden.

Nästa dag tog vi en promenad till en liten sjö vi hade sett på kartan. Jättevackert! Dessutom låg det en camping i anslutning till sjön, så vi beslutade att åka dit nästa dag. Vi behövde ju ändå komma åt en tvättstuga....



Här sitter Bosse i gröngräset med sin fläskläpp....


Vi fick i alla fall en helt underbar kväll med grillat, vin och vacker sång från vårystra koltrastar.

Summa summarum, så kan vi helt klart rekommendera en avstickare till Belfort. Mängder av gamla korsvirkeshus och andra kulturella byggnader, ett rikt uteliv och bra shopping. I morgon kommer vi att åka vidare in i Tyskland. Får se var vi hamnar då.

måndag 16 april 2018

Hasta luego España - Bonjour La France!

Steget från Torredembarra blev inte så långt. Kändes lite trist att redan lämna Spanien, så det blev bara ca. 21 mil till en sömning lite by i Katalonien, Navata. Vi hittade en gratis ställplats på parkeringen till en restaurang, där buffén skulle vara toppen.

Dessvärre var inte restaurangen öppen, så det blev en sväng in till byn på eftermiddagen för att kolla runt lite. Inte mycket öppet. Förvånande nog hittade vi en bar, som verkade fungera som typ vuxendagis....


Sen var ju själva byn lite charmig med sina mysiga gränder och stenhus....


Det fanns i alla fall en öppen mataffär, så vi passade på att fylla på matförrådet. Förutom det så hittade vi de här lokala ölen....



"Erotica-ölen" var bäst. Länge sedan vi fick smaka på en bra IPA. Lite boule på det sen, så var kvällen snart slut.

Nästa dag for vi över gränsen till Frankrike och körde lite mindre vägar fram till en vingård i närheten av Montpellier. Regnet öste ner, men det hindrade oss inte från att göra ett nästan obligatoriskt besök i gårdsbutiken med den trevliga värdinnan. Bosse var ju inte sen....


Ställplatsen var gratis, men vinerna var banne mig dyrare än vad det kostar en natt på en hygglig camping. Nåja, vi får väl se det som ett minne. Vinfälten runt om oss var i alla fall mäktiga i kombo med de regntunga skyarna....


Regnet höll i sig även nästa dag, så vi bestämde oss ganska omgående för att åka vidare. Våra grannar hade fastnat i leran och fick hjälp av en traktor för att komma loss. Vi hade tänkt till lite innan och ställt oss så att vi kunde ta oss därifrån utan hjälp.

Säga vad man vill om att åka icke betalvägar. Har man inte bråttom, så är det definitivt värt den extra tiden det tar. Vi har sett så otroligt mycket vackert efter vägen, trots det dystra vädret. Gamla slitna byar, blommande fält med fruktträd och raps, skirt gröna kullar med inslag av vildkörsbär i full blom. Avstår från att försöka fånga det på bild.

Nästa stopp blev efter en underbar färd genom Rhonedalen. Vi hamnade på ytterligare en gratis ställplats i närheten av Valence med både toa- och gråvattentömning utan kostnader. Mycket vackra omgivningar....



Som vanligt så ställde vi ut grodan att vakta husbilen. Han såg lite orolig ut. Man äter ju faktiskt grodlår här i trakterna. Han hade alla lemmar kvar även nästa dag. Lite myror i baken var allt han fick stå ut med....


Vi gjorde en snabb skanning av den lilla byn och konstaterade ganska snart att det inte fanns en enda öppen restaurang på gångavstånd. Nåja, man kan ju inte få allt! Däremot så var det väldigt vackert om man vandrade uppåt lite mellan vinfälten....


Vilt växande pärlhyacinter....



.... och en bänk att vila lite på....


Nästa morgon gick vi in till närmsta byn åt andra hållet för att leta restaurang och mysiga ställen. Dessvärre verkade alla de där små byarna omkring ligga lite i dvala. Inget folk på gatorna eller på de få uteserveringar vi hittade. Däremot så hittade vi förstås en liten butik där man sålde lokalt producerat vin....


Lägg märke till den sk. spotthinken. Tror ni att vi använde den?? Värdinnan fnissade lite åt oss. Jättegott vitt vin, men tyvärr även här på tok för dyrt. Men vad gör man när man har smakat av tre viner?? Jodå, det blev ju förstås en flaska vitt för ca. 200 SEK. Det var den gratisnatten!

Vi fortsatte ner mot torget i den lilla byn. Där fanns det faktiskt en uteservering där det också satt folk. Mat, nej inte så här dags! Men då fick det väl bli ett glas vitt och en öl då. Solen hade ju tittat fram så....

Höll på att sätta i halsen när vi betalade, 9 EUR. Jaa, vi har blivit väldigt bortskämda i Benidorm! Där hade motsvarande nota bara gått på en tredjedel. Nu börjar det närma sig Sveriges krogpriser. Förstår faktiskt inte varför vin ska vara så himla dyrt i ett stort vinland som Frankrike!

Efter två nätter nära Valence så for vi vidare till en annan ställplats några mil söder om Dijon. En helt nyanlagd ställplats med allt man kan önska sig. Ville man ha el och färskvatten, så kostade det 2 EUR. Annars var allt gratis....


Dessvärre så var det lika dött i den här lilla byn. Enligt tips från TripAdvisor så kulle det finnas flera restauranger på gångavstånd, men allt var stängt. Tur att vi bunkrade upp med mat för flera dagar. Vi som hade tänkt ge det franska köket en ärlig chans!

Nu har vi hamnat på en bra ställplats vid Belfort. Allt gratis, även elen! Till att börja med så såg omgivningarna lika döda ut som vid tidigare ställplatser, men när vi passerade genom själva borgen in till Belfort så fanns allt man kunde önska sig. Vädret ska bli bättre, så vi kommer nog att stanna här ett tag....





tisdag 10 april 2018

Tack för den här gången, Torredembarra!

I torsdags klarade jag mig hela dagen utan Imodium. Halleluja! Dessutom verkade det som att Bosse hade klarat sig från att bli smittad. Dessutom firade vi att vi hade bott ett år i husbil. Snacka om att tiden har gått fort!

För att inte behöva ta några risker med min mage, så valde vi att stanna hemma på campingen och grilla hemgjorda hamburgare. Mums! En underbar dag med vindstilla och trivsamt vårväder. Lite boule i solskenet och många skratt, trots att det bara vara vi.

Vi bara vägrade att gå in sen när mörkret föll. Istället lindade vi in oss i filtar och satt länge i våra bakåtlutade stolar och beundrade stjärnhimlen till stillsam musik. Rätt som det var så tjoade Bosse till och pekade på himlen. Jag hann precis se det sista av den grönsvansade meteoriten vi hade förmånen att få se. Häftigt värre!

På fredagen hade vi bestämt att vi skulle gå in till gamla stan på kvällen för att titta lite i alla fina affärer längs huvudgatan. Synd bara att vädret inte riktigt var med oss. Å andra sidan så var det ju rätt så skönt att hoppa in i varje affär på vägen.....


Vi hittade inget speciellt att shoppa. Det är ju så när man har gjort sig av med det mesta för att få plats i en husbil. Då känns det ju inte så bra att bara köpa nya saker. I stället bestämde vi oss för att gå på en fin restaurang, nu när jag var frisk.

Av en ren slump så hamnade vi på den här italienska restaurangen....


Såg verkligen inte speciellt trevlig ut från utsidan och inte var det mycket folk där heller. Däremot så var vi väldigt hungriga och tyckte att vi nog skulle chansa ändå. Och vilken chansning! SÅÅ trevligt bemötande, gott vin och jätteportioner....


Vi hann precis få in vår mat när loklabefolkningen formligen började välla in. Runt omkring oss såg vi spanska familjer och yngre par, som fick in makalösa portioner vad de än valde på menyn. Himla trevligt! Vi var tvungna att ta hem hälften av vårt kött i en "doggie bag". Räckte till två måltider till.

På lördagen var vädret betydligt bättre. Då gjorde vi ett nytt försök att shoppa lite i gamla stan. Det enda vi hittade var en trevlig bodega med en mängd intressanta och prisvärda viner. Vi köpte bara en flaska av tre olika sorter för att gå hem och prova....


Bland dessa tre vinsorter hittade vi två solklara favoriter. Det blev vår mission på söndag förmiddag, trots regnet, att gå med pirran för att få hem två lådor med godsakerna. Två klämkäcka svenskar i regnställ skramlandes med vinet i regnet. Japp!!

När vi kommit hem igen och fått av oss våra blöta kläder, så tittar Bosse ut genom fönstret och säger "Men vafasen, nu kommer Carléns!". "Yeah right!", säger jag och ger Bosse en lätt topspin. Inte fasen går jag på det en gång till!

"JOO, men jag lovar! Leffe sitter i campingens elbil!" Ytterligare en topspin senare tittar jag själv ut genom fönstret och ser verkligen Leif Carlén vinkandes i campingens elbil. Ha ha ha....

Paret Carlén ställde sig ett par platser ifrån oss, så där på vinkbart avstånd. Leffe förklarade att Lena låg och var magsjuk, så något större samkväm var det inte tal om den kvällen. Däremot så hade Lena repat sig så pass redan nästa dag, så vi kunde både spela boule och ta oss ut och äta en bit mat på kvällen.

Ytterligare en fullträff när vi bara slumpmässigt valde restaurang. Har sällan ätit så god fisk som här på strandrestaurangen "Oxid"....


Tack för en kort men väldigt trevlig samvaro, paret Carlén. Hoppas att vi ses snart igen! (Inte alla som har förmånen att få bli ett aprilskämt!;))

Idag är det tisdagskväll och vi har varit duktiga och svabbat av husbilen lite snabbt. Tror faktiskt att det är första gången på hela resan. Uuups! Känns ändå skönt att ha fått det gjort inför morgondagen, då vi har planerat att börja åka norrut igen.

Trots att det snart är sju månader sen vi lämnade Sverige, så känns det ändå ganska vemodigt att lämna Spanien och Medelhavet. Vi har haft det SÅÅ bra!

onsdag 4 april 2018

Påsk i Torredembarra

På onsdagen före påsk kom vi till Torredembarra, ca. 2 mil norr om Tarragona. Campingen vi hade siktat in oss på, Relax-Sol var fullbokad, så det fick bli den likvärdiga grannen La Noria ca. 200 meter bort....


Förvånansvärt många platser lediga! Vi började nästan undra vad haken kunde vara. Närheten till den rikligt trafikerade järnvägen visste vi redan. Servicehusen var så hyggliga som en trestjärnig camping kan erbjuda, dock inga sitsar på toaletterna, vilket är ett sort minus.

Det var lika nära till havet som sist vi var här. Bara en tunnel under järnvägen, sen var vi framme vid en underbar och milslång strand. Tror inte att jag behöver säga mer....


På skärtorsdagen började det droppa in spanska barnfamiljer och säsongsgäster, så det där med någon hake kunde vi glatt glömma. Vi hade helt enkelt haft tur som kunde välja fritt bland platserna innan alla kom.

Påsk är en stor högtid i Spanien. Stora processioner med "Ku-Klux-Klan-klädda" figurer tågar fram på gatorna. Hade jag inte sett det förr, så skulle jag ha blivit helt förskräckt. Har alltså ingenting med rasism att göra! (Lånad bild)....


Istället för att titta på processionerna, så åt vi varsin tapas som lunch på vårt favoritställe i Torredembarra, "El Meu Bar", ett ställe med nästan uteslutande lokalbefolkning. God mat och vin, supertrevlig personal....



På långfredagen tog vi oss en välbehövlig promenad. Vi höll oss några kvarter in från stranden, för det blåste rejält. Av en händelse så hamnade vi i lä på "Surfers Bar" och fick oss en välförtjänt öl. Det var fler än vi som gillade stället och utsikten....


Hemma på campingen sen gottade vi oss med färska jordgubbar och grädde, riktigt söta faktiskt....


Lite boule blev det också. Vi fick lite hjälp av den här lille killen, som gärna ville lägga sig i....


Hans föräldrar ropade oroligt på honom, men vi försäkrade att det gick bra. Han blev överlycklig när han fick vara med och kasta några klot....


Sen var vi ju inte alltid överens i domsluten. Kolla in minen och kroppsspråket....


Trots mängden med spanska barnfamiljer på campingen, så har påsken passerat väldigt lugnt och fint. Vi har suttit i våra campingstolar och tittat på alla barn, ungdomar och föräldrar som faktiskt har umgåtts, lekt och sportat med varandra, UTAN mobilerna klistrade i näven. Ett föredöme för barnfamiljer, måste jag säga!

Bosse lyckades lura mig rejält på första april. När vi vaknade så tittade Bosse ut genom fönstret och sa "Nej men vafasen! Det är ju Carléns som står utanför!". Glad i hågen tittade jag ut, men kom genast på vilket datum det var. Bra där, Bosse! (Kan väl tilläggas att Carléns är ett trevligt svenskt par vi träffade i Tarifa och slog följe med under några dagar.)

Det som inte har varit så kul med den här påskhelgen är att jag har åkt på en släng av magsjuka. Jag har känt mig olustig och illamående till och från. Nu är jag inne på tredje dagen, har feber och har botat det värsta i magen med Imodium.

Igår sov jag större delen av dagen och hela natten. Lite tråkigt för Bosse, men han har promenerat på stranden och tagit lite härliga kort....



Sen har jag ju givetvis blivit ompysslad och sluppit tänka på mat och disk. Idag kom Bosse på att han kunde sätta upp våra härliga hängmattor. Han behövde bara säga till mig en gång för att jag skulle komma ut och ta plats....


Nu hoppas vi på att morgondagen kommer med ett tillfrisknande och att Bosse inte har blivit smittad.